Arctic Gold har erhållit utvinningsrätt för Bidjovagge. Därmed tas ett avgörande steg mot en återstart av gruvverksamheten. Men den planerade expansionen av gruvfältet möter motstånd. beQuoted har talat med vd Lars-Åke Claesson om utvecklingen.

Bergmästaren meddelar utvinningsrätt
Arctic Gold har erhållit utvinningsrätt för Bidjovagge gruvfält från den norska Bergmästaren. Beslutet innebär att bolaget tryggar pågående och framtida borrprogram. Samtidigt tas avgörande steg mot en återstartad gruvdrift i området.

- Beslutet betyder mycket för oss, inte minst för att det ger oss ensamrätt till gruvfältet, men också för att det är en förutsättning för att vi ska kunna gå vidare med övriga tillståndsärenden och i förlängningen beviljas driftskoncession, säger Lars-Åke Claesson.

Efter ett par årtionden av tynande gruvnäring antog den norska regeringen en ny minerallag 2010. Lagen liknar i mångt och mycket dess svenska motsvarighet, men skiljer sig i några avseenden.

I Sverige ansöker prospekterare om undersökningstillstånd och bearbetningskoncession. Det förstnämnda ger innehavaren tillträde till marken och ensamrätt att undersöka den. Det senare ger innehavaren rätt att exploatera den mineralfyndighet som undersökningarna påvisat.

Den norska minerallagen erbjuder en motsvarande undersökningsrätt men den efterföljande utvinningsrätten motsvarar inte den svenska bearbetningskoncessionen fullt ut.

I Norge har man valt att dela upp koncessionsärendet i de två stegen utvinningsrätt och driftskoncession. Det första medger provuttag ur fyndigheten men för att gå vidare med brytning krävs det senare. 

Med en beviljad utvinningsrätt kan Arctic Gold gå vidare med de kommunala tillstånden, planprogram och reguleringsprogram. Därefter följer miljöprövning, som är det sista steget innan en driftskoncession kan beviljas.

- Någon gång sent 2012 räknar vi med att ha kommit så långt i tillståndsprocessen, säger Lars-Åke Claesson.

Invändningar från rennäringen
Bergmästarens beslut om beviljande av utvinningsrätt för Bidjovagge gruvfält är emellertid inte förbehållslöst.

Rennäringen i området har inga invändningar mot en återstartad gruvdrift i det gamla gruvfältet. Men den motsätter sig en utvidgning av driftsområdet, något som Arctic Gold flaggat för och som delvis redan påbörjats med undersökningar och borrningar.

Under fjolåret förhandlade bolaget fram avtal med Sametinget och rennäringen, delvis till följd av att Sametinget valt att inte erkänna den norska minerallagen, men också för att etablera en plattform för framtida samtal och förhandlingar.

- När vi skrev avtalen var både Sametinget och rennäringen informerad om våra planer att försöka utöka det gamla gruvfältet men alla familjer inom renskötseln var inte nöjda med detta, säger Lars-Åke Claesson.

Området det handlar om ligger cirka 2 km från gruvfältet, ett stråk som betesdjuren passerar på väg mellan sommar- och vinterbete. I det så kallade Nordfältet har en mineralisering, tillräcklig för att motivera exploatering, identifierats. 

Mineraliseringen ligger djupare och under en övertäckning av 50 meter gråberg. Därför planerar Arctic Gold för en underjordsbrytning.

- På det här sättet kan vi gå ned med en ramp i berget och då orsakar vi minimal markskada och störning för renskötseln, menar Lars-Åke Claesson.

Planprogrammet påbörjat
Nästföljande steg i Arctic Golds tillståndsprocess är att upprätta ett planprogram enligt plan- och bygglagen. Planprogrammet är en översikt över vad som ska utredas för att kunna bedöma gruvverksamhetens påverkan på människor, flora och fauna i närmiljön.

Ramböll har anlitats för att ta fram programmet. Arbetet påbörjades i somras. Lars-Åke Claesson räknar med att det ska vara klart att lämnas in till kommunen i Kautokeino i slutet av september.

- När vi har det fastlagt så vet vi hur vi ska gå vidare. Normalt fortsätter man med reguleringsprogrammet när planprogrammet spikats. Men vi har valt att arbeta med de här två ärendena samtidigt för att påskynda processen. 

I praktiken betyder det att bolaget påbörjat de konsekvensutredningar som behöver göras på barmark för att inte behöva vänta till nästa barmarksperiod.

Enligt Arctic Golds beräkningar ska underlaget vara sammanställt och klart för inlämning till kommunen i slutet av 2012. Då tar, som tidigare nämnts, arbetet med miljötillståndet vid.

Ytterligare analyser på väg
De analysresultat som presenterats från det pågående borrprogrammet i Bidjovagge har så här långt varit mer eller mindre i linje med bolagets förväntningar. Guldhalterna är bitvis höga, 7,2 gram per ton i de bästa delarna.

Resultaten pekar enligt bolaget på att tidigare kända malmkroppar fortsätter både horisontellt och vertikalt. Det gör att bolaget hoppas kunna utöka befintlig mineraltillgång med nya mineraliseringar. 

Proverna från borrningen lämnas in för analys i portioner om cirka 250 prover. När nästa omgång analysresultat offentliggörs kan Lars-Åke Claesson inte svara på i dagsläget.

- Det tar längre tid att få resultaten från labbet än vi räknat med. Men vi kommer att släppa resultaten successivt nu under hösten, avslutar han. 

JOHAN NYGREN
[email protected]