På guldprospekteringsbolaget Alcaston Explorations extra bolagsstämman den 9 november valdes Tomas Björklund in som styrelseledamot. Vid samma stämma klubbades även igenom ett namnbyte på bolaget till Arctic Gold. Ett namn som bättre ska spegla bolagets fokus på utveckling av gruvprojektet Bidjovagge.

Tomas Björklund var i över tio år engagerad i Lappland Goldminers och arbetade innan dess inom den svenska finansmarknaden, där han bland annat var med och startade Matteus Fondkommission 1990. Tidigare i år lämnade han Lappland Goldminers och har sedan dess ägnat sig åt ett flertal styrelseuppdrag, bland annat i investmentbolaget RW Capital. 

beQuoted fick tag på Arctic Golds nya styrelsemedlem för att diskutera hur han ser på sitt uppdrag.

Vad fick dig att hoppa på styrelseuppdraget i Arctic Gold?

– Jag har fått många förfrågningar om styrelseuppdrag inom prospektering under årens lopp. Jag har ju hållit på med guld i 12 år och jag känner branschen bra. Det som lockade med Arctic Gold var att de har en nedlagd guldgruva, där det förekommit brytning tidigare och där mycket av det som behövs för att driva en gruva redan finns på plats. Förhoppningsvis innebär detta att tillståndsprocessen går snabbt

Hur aktiv kommer du vara i ditt styrelseuppdrag?

– I och med att Arctic Gold är lite av ett start up-bolag kommer jag inta en aktiv roll. Det kommer att bli mer än bara styrelsemöten. 

Vad har du att tillföra till bolaget?

– Med min bakgrund skulle jag normalt säga att min kompetens inom finansiering av gruvprojekt är den viktigaste biten, men nu är det ju redan ordnat för tillfället. Så jag skulle vilja säga en allmän kunskap om hur man utvecklar ett företag. Finansieringsbehov lär ju dessutom återkomma när projektet kommit längre. 

Du sade redan för ett par år sedan att guldpriset skulle gå upp på grund av höga budgetunderskott, centralbanker som trycker pengar och för låga kapitalkrav på bankerna. Känns det bra att du har fått rätt?

– Jag har varnat för de globala ekonomiska svårigheter vi nu ser i ett decennium, och jag har hela tiden sett det från ett allmänt makroekonomiskt perspektiv. Jag blev intresserad av guld och började satsa på det för att jag såg signaler om att saker och ting inte stod rätt till, det vill säga att den politik regeringar och centralbanker förde skulle leda till den situation vi befinner i oss nu. 1998, när jag gick in i Lappland Goldminers, räknade jag med att guldet stod på botten och skulle upp, och att börsen var på toppen. I och för sig fick jag lite fel om börsen eftersom det kom en ny topp 2000. För övrigt har mycket av det jag räknade med då slagit in.

Du har även länge hävdat att en allmän misstro mot världens valutor kommer uppstå så småningom, som kan leda till hyperinflation. Tror du att du kommer blir sannspådd i detta hänseende också?

– Misstron mot många valutor har blivit ännu större de senaste åren och jag befarar fortfarande att hyperinflation kan hota bakom hörnet. Men jag hoppas verkligen att beslutsfattare inser allvaret och tar sitt förnuft till fånga innan vi kommer så långt.

Finns det en risk att guldet är på väg att bli en bubbla, som så småningom spricker?

– Guldet är inne i en stigande trend sen en lång tid tillbaka, men inte brant stigande. Bakom detta ligger de låga räntor och den monetarisering av statsskulder som vi nu ser, vilket dessutom kan leda till ett valutakrig. Det kan mycket väl vara så att detta bidrar till att guldet är på väg in i ett bubbelscenario, men själva bubblan ligger nog flera år framåt i tiden.

I Bidjovaggegruvan, som är det projekt som upptar mest av Arctic Golds tid just nu har tidigare brutits både guld och koppar. Arctic Gold räknar med att återuppta produktionen av bägge metallerna.

Hur brukar prisbilden för guld och koppar korrelera?

– Guld och kopparpriserna korrelerar normalt inte. Teoretiskt sett ska de inte göra det. Koppar är den främsta konjunkturindikatorn, där priset viker så fort konjunkturen gör det. Guldpriset däremot agerar ofta tvärtom, eftersom guld ses som en säker tillgång i dåliga tider. De senaste åren har dock inte sambandet stämt eftersom investeringar i gruvor och i prospektering varit eftersatt i så många år att utbudet minskat. 

Hur har utfallet varit av det senaste decenniets prospektering?

– Normalt tar det 15 år från gräsrotsprospektering till att gruvdrift startar. Detta innebär att mycket av den prospektering som startade 2000, när gruvbranschen hade varit helt död under några år, fortfarande inte har lett till ny produktion. Det som dock oroar är att, om man lyssnar med folk i branschen, så är det en vanlig åsikt att många är besvikna. Det görs få stora nya fynd.

Vad ska då hända med guldpriset för att den nyvaknade prospekteringsverksamheten ska minska i världen igen?

– Avtagande prospektering sker väldigt fort. Det räcker med en liten ändring i sentimentet så märker man att prospekteringen minskar. 

När toppar då guldpriset? 

– Guldprisets utveckling har mycket litet att göra med utbud och efterfrågan från den industriella sektorn, det styrs istället av den finansiella sektorn. Så länge vi har negativa realräntor lär inte guldets långsiktiga uppåtgående trend brytas, även m vi kan få nedgångar som mycket väl kan vara under något år. Först när vi får stabila valutor som erbjuder positiva realräntor minskar guldets attraktionskraft. Att stimulera ekonomierna genom stora budgetunderskott är inte rätt väg att hantera världsekonomin. Det kommer bara ytterligare öka misstron mot pappersvalutorna.

MAGNUS ERIKSSON
[email protected]