Fortsatt tungt år för Elverket - Elhandeln visar negativt resultat för fjärde kvartalet i rad Elverket Vallentunas rapport för det tredje kvartalet visade på fortsatt röda siffror. Det är framförallt affärsområdet Elhandel som tynger. beQuoted har talat med Elverkets vd Jonas Borgardt.
Tungt för elhandeln Av Elverkets tre rörelsegrenar Nät, Bredband och Elhandel är det den sistnämnda som sänker resultatet. För fjärde kvartalet i rad gör Elverket miljonförluster på elhandeln. För årets tre första kvartal har Elhandelssegmentet förlorat 24,6 miljoner kronor. Samma period förra året tjänade man 4,5 miljoner kronor.
Rörelsegrenarna Nät och Bredband visar däremot fortsatt positiva resultat, och har alla möjligheter överträffa fjolårets resultat.
Omsättningen har ökat både inom elhandelsverksamheten och inom nätverksamheten. Prisnivåerna och volymerna har varit högre under perioden men även en tillväxt i antalet kunder har påverkat volymerna i båda affärssegmenten.
Siffrorna för årets tre första kvartal visade följande:
Problemen och förlusterna för elhandeln bottnar i de höga elpriser som förra vinterns hårda kyla förde med sig. Problem som sedan hängt kvar som en blöt filt över Elverket över våren, sommaren och hösten.
- Vi ser allvarligt på det dåliga resultatet och ett antal åtgärder är sjösatta för att lösa de underliggande problemen, säger Elverkets vd Jonas Borgardt till beQuoted.
Grunden till problemen ligger bland annat i de elavtal med ett års bindningstid som tecknades förra året på relativt låga prisnivåer, före den extrema kylan slog till.
Kontrakt på stora volymer tecknades, kontrakt som gick i leverans med en negativ marginal för Elverket när priserna skenade och förbrukningen översteg den prissäkrade volymen. Detta medförde extra kostnader för de ovillkorliga tillköpen till rådande marknadspris av råkraft samt att kostnaden för prissäkring fördyrades.
-Prissättningsstrukturen på fasta kontrakt beaktade inte alla affärsrisker i tillräcklig utsträckning. Positionerna som togs för att prissäkra kontrakten räckte inte till för att kompensera för den högre elkonsumtionen som föranleddes av kylan, säger Jonas Borgardt
Riskpolicyn ses över Elverket har en riskpolicy som man följer slaviskt förklarar Jonas Borgardt.
- Den hårda vintern gjorde att verkligheten kom ikapp oss och översynen av riskpolicyn, som redan var påbörjad, blev ännu mer aktuell och brådskande, säger han.
Av de 10 - 12 olika riskparametrar Elverket tar hänsyn till i sin riskpolicy är det framför allt volymrisken som ställt till det i år. Denna risk uppstår när det blir stora skillnader mellan den prognostiserade volymen och den verkligt uttagna volymen.
Volymprognoserna styr nivån på inköpen och storleken på de prissäkringar man gör. När elkonsumtionen blir högre än prognoserna, som den blev i vintras, kan konsekvenserna bli för låga prissäkringar med medföljande förluster.
De system som används för att förutspå kundernas förbrukningsvolymer bygger bland annat på historiska säsongsdata och på väderprognoser. Systemet ses nu över genom att man rensar bort historiska extremvärden ur den historik som prognoserna baseras på.
Valutasäkring En annan riskparameter Elverket ser över är valutarisken. Enligt den nya riskpolicyn man tagit fram ska man valutasäkra allt, vilket man inte gjorde tidigare.
- För att antal år sedan fanns inte samma behov av att valutasäkra allt, då vi mest handlade med svenska och norska kronor. Idag ser situationen annorlunda ut, med försäljning i svenska kronor och prissäkringar i euro, säger Jonas Borgardt.
Slutar med trading En annan åtgärd Elverket tagit till under tredje kvartalet innefattar den tradingportfölj man haft.
- Historiskt har vi haft en liten tradingportfölj där vi handlat med elkontrakt för att tjäna pengar. Som en del av översynen av riskpolicyn har vi nu valt att helt avsluta denna, säger Jonas Borgardt.
Elverket ska inte längre ägna sig åt denna typ av verksamhet. Stängningen innebar en mindre positiv inverkan på resultatet för det tredje kvartalet, enligt Jonas Borgardt. Däremot gjorde man så sent som under andra kvartalet mindre förluster i kontraktsportföljen då man missbedömde prisutvecklingen.
Ny vinter i antågande Jonas Borgardt räknar inte med att den kommande vintern behöver bli lika turbulent för elpriserna som den förra, trots att det just nu är låga nivåer i vattenmagasinen. Kärnkraftverket i Oskarshamn ska vara igång under hela vintern och bidra till att hålla utbudet uppe.
På lite längre sikt kommer vi få ett utbudsöverskott på den svenska elmarknaden räknar Jonas Borgardt med. Ökad produktion från kärnkraften, energieffektivisering och mer el ifrån vindkraft är några parametrar som talar för detta.
För att möta kundernas osäkerhet inför vintern har Elverket, i likhet med andra elbolag, nyligen lanserat en ny avtalstyp som kombinerar rörligt och fast pris.
Avtalet, av bolaget kallat fryst elavtal, innebär att kunden får ett fast pris under december till mars, när elkonsumtionen normalt når sina högsta nivåer, för att sedan få ett rörligt avtal från och med april.
- Intresset för det frysta elavtalet har varit stort. Det viktiga för oss är nu givetvis att vi prissätter den fasta delen av avtalet rätt, säger Jonas Borgardt.
Branschens utmaningar Utmaningen för Elverket Vallentuna, och andra bolag inom branschen, är att ta fram processer som klarar av de förutsättningar som vädret bjuder på. För vädret lär man inte kunna påverka.
Att 2010 kommer sluta på förlust för Elverket kan vi redan konstatera. Trösten är att detta trots allt är ett undantag eftersom man tjänat bra med pengar de senaste fem åren. Fyra av de fem senaste åren har bolaget redovisat vinster på över 15 miljoner kronor.
- Vi ser allvarligt på det dåliga resultatet och ett antal åtgärder är sjösatta för att lösa de underliggande problemen.
Elhandeln fortsätter tynga Elverket. För årets tre första kvartal har Elhandelssegmentet förlorat 24,6 miljoner kronor. Samma period förra året tjänade Elverket 4,5 miljoner kronor inom segmentet.
Grunden till problemen i elhandeln ligger bland annat i de elavtal med ett års bindningstid som tecknades förra året på relativt låga prisnivåer.
Avtalen tecknades innan den extrema kylan slog till. Kontrakt på stora volymer tecknades som gick i leverans med en negativ marginal för Elverket då tillköp av kraft och prissäkringar måste göras.
Det första halvåret på elmarknaden var turbulent. I februari toppade det genomsnittliga spotpriset på 93 öre per kWh.
I mars sjönk spotpriset till 57 öre per kWh, för att under det andra kvartalet stabiliseras något. Under juni uppgick det till 40 öre per kWh.
Ett ovanligt torrt halvår i fjällen och fortsatta problem med produktionen i kärnkraftverken talar för högre elpriser i höst.
beQuoted publicerar nyheter och bolagsfakta för journalister och investerare.
Uppdragsgivarna är noterade företag som vill att allmänheten ska få mer och bättre information om den egna verksamheten.
Målgrupperna är nyhetsbyråer, finansiell press, aktiemäklare, riskkapitalister, institutionella och privata investerare.
beQuoted väljer självständigt vad som skrivs och publiceras och garanterar att nyheter, analyser, bedömningar och slutsatser alltid görs oberoende av erhållen ersättning.
