Vita Nova Ventures har bytt namn till A+ Science Holding och samtidigt renodlat verksamheten. Nu satsar bolaget på kliniska prövningar inom medicinteknik. Marknaden anses intressant tack vare nya föreskrifter som stärker kraven på producenterna att testa sina produkter.

Fokus på CRO-verksamheten
Under andra kvartalet bytte Vita Nova Ventures namn till A+ Science Holding, för att bättre spegla företagets verksamhet. CRO-verksamheten, som företaget nu fokuserar på till 100 procent, bedrevs redan tidigare under namnet A+ Science. 

Dotterbolagen har även införlivats i A+ Science, vilket ska ge både kostnadsbesparingar och en klarare organisation.

Verksamheten är idag fokuserad på klinisk prövningsverksamhet (CRO), och bolaget har under våren lanserat en speciell satsning på prövningar riktade mot medicintekniska företag. 

Bakom satsningen på medicinteknik ligger det nya medicintekniska direktiv, med nya föreskrifter för användning av medicintekniska produkter i hälso- och sjukvården, som trädde i kraft i mars. 

A+ Science vd Agneta Franksson lyfter i rapporten för första halvåret 2010 fram företagets satsning på medicinteknik. Responsen från de medicintekniska bolagen har varit stor, säger hon, även om det inte märks i orderböckerna ännu.

Resultatet för andra kvartalet visade fortsatt röda siffror, även om siffrorna ser bättre ut. Kostnaderna sjunker, men så gör även intäkterna. 

A+ Science Holdings siffror för första halvåret 2010 i korthet:

      • Omsättning: 42,0 Mkr (53,5)
      • Resultat efter finansnetto: -4,7 Mkr (-6,7)
      • Vinst per aktie: -0,32 Kr (-0,59)

A+ Science Holding siffror för andra kvartalet 2010 i korthet:

      • Omsättning: 21,6 Mkr (27,0)
      • Resultat efter finansnetto: -3,1 Mkr (-4,6)
      • Vinst per aktie: -0,21 Kr (-0,41)

- Jag prioriterar lönsamhet men vi har ännu en bit kvar. Med ökade försäljningsaktiviteter, parallellt med ett fortskridande arbete med att minska kostnaderna är jag övertygad om att resultatet snart ska synas, säger Agneta Franksson. 

Medicinteknik en affärsmöjlighet
beQuoted har pratat med Helena Fenger-Krog, affärsområdeschef för medicinteknologi inom A+ Science. Hon förklarar att medicintekniska produkter finns överallt, inom sjukvården och i vårt dagliga liv. Alltifrån pacemakers och röntgenapparater till rullstolar och kondomer klassas som medicintekniska produkter.

Helena Fenger-Krog uppskattar att det finns en halv miljon olika medicintekniska produkter, jämfört med att det finns 10.000 - 20.000 läkemedel. Hon är övertygad om att de nya kraven kommer påverka den medicintekniska branschen:

- Det är inte ett nytt direktiv, utan en uppdatering av det gamla direktivet. Med denna uppdatering samt med en ny guideline måste den kliniska utvärderingen nu ske på ett mer stringent och vetenskapligt sätt när det gäller medicintekniska produkter, säger hon.

De stora nyheterna och förtydligandena är bland annat:

• Ökade krav på klinisk utvärdering för alla klasser av produkter samt ökade krav på rapportering av biverkningar vid kliniska prövningar.
   
• Hårdare krav på post market follow up, det vill säga övervakningen av hur en produkt fungerar i praktiken efter att den släppts på marknaden. Om en tillverkare väljer att inte göra klinisk post market follow up ska man motivera varför. 

- Tidigare har uppföljningen av de medicintekniska produkterna i många fall varit passiv, och till stora delar styrts av inkommande kundklagomål. Nu ställs krav på en planerad och mer aktiv uppföljning, fortsätter Helena Fenger-Krog.

En ny marknad
I en undersökning A+ Science gjorde bland medicintekniska företag under våren framkom att hälften av dem inte gjort någon klinisk utvärdering alls.

Företagen uppfyllde bara de tekniska och de andra väsentliga kraven för CE-märkning, det vill säga den produktmärkning som krävs för att kunna sälja en produkt i EES-området. Arbetssättet kommer inte att hålla när regelverket skärpts, vilket många företag verkar ha insett.

- Vi har under våren och sommaren märkt av förfrågningar från företag som inte tidigare gjort kliniska prövningar, så det finns ett stigande intresse bland tillverkarna, säger Helena Fenger-Krog. 

Marknadens storlek är svår att uppskatta. Enligt Helena Fenger-Krogs beräkningar, baserade på en undersökning från Kungliga Tekniska Högskolan från 2008, sitter de 61 största medicintekniska företagen med högt klassade produkter uppskattningsvis på en FoU-budget på 1,8 miljarder kronor tillsammans. 

Nyemission och budplikt
I början av året genomförde Vita Nova en nyemission, som garanterades av bolagets största ägare investmentbolaget Pomona-gruppen. Efter emissionen uppgick Pomona-gruppens ägarandel till 44,4 procent, vilket innebar att man enligt Näringslivets Börskommittés regler skulle lägga ett bud på resterande aktier. 

Budet på 1,70 kronor per aktie som lades i maj ansågs av de oberoende ledamöterna i Vita Novas styrelse inte spegla bolagets långsiktiga värde. Åsikten stöddes av den ”fairness opinion” som ett oberoende finanskonsultbolag gjorde. Enligt deras bedömning var bolagets långsiktiga värde 3,35 kronor per aktie.

Budpliktserbjudandet ledde till att Pomona-gruppen utökade sitt innehav och att man uppnådde en ägarandel på 67 procent i A+ Science.

Dra nytta av direktivet
Agneta Franksson har som mål att öka A+ Science försäljningsfokus, och komma in tidigt i kundernas beslutsprocesser. Sedan hon tillträdde som vd i maj 2009 har hon även fokuserat på att få ned kostnaderna, vilka för första halvåret 2010 var 24 procent lägre än för motsvarande period förra året.

Den satsning A+ Science nu gör på medicinteknik kan ligga rätt i tiden, med de affärsmöjligheter det nya medicintekniska direktivet väntas ge. Satsningen, kombinerad med fortsatt fokus på försäljning och fortsatt koll på kostnaderna, gör att företaget kan ha goda möjligheter att vända de negativa resultaten.

MAGNUS ERIKSSON
[email protected]