Under det kalla och mörka vinterhalvåret ökar elförbrukningen i de svenska hemmen. beQuoted har pratat med Elverkets vd Jonas Borgardt om vad som påverkar elpriset och vad bolaget gör för att ligga rätt i sin elprissättning.

Extra elkontrakt inte alltid tillräckligt
Under den kalla vintern 2006 fick Elverket göra tilläggsköp av el till höga spotpriser för att förse sina fastpriskunder. Det påverkade resultatet negativ. Enligt vd Jonas Borgardt är det svängningar man får räkna med:

- Vi ser till att säkra el för kunder när det gäller en normalåtgång. För att vara på den säkra sidan köper vi extra kontrakt på el om det skulle bli kallt. Att det skulle bli så kallt den vintern hade vi inte räknat med. Vi blev tagna på sängen, precis som alla andra.

Fler faktorer som påverkar elpriset
Det är inte bara vädret som påverkar elpriserna. Jonas Borgardt nämner faktorer som olje- och kolpriset, hur valutor rör sig, då främst euron kontra dollarn. Även utsläppsrätter påverkar elpriserna med 20 öre per kWh.

- Vi försöker hela tiden ha koll på dessa faktorer när vi sätter våra elpriser. Men vi kan tjäna pengar på både prisuppgångar och prisnedgångar. Det beror på hur vi säkrar elkontrakten.

- Att priserna går upp gynnar försäljningen i kronor, men det behöver inte nödvändigtvis gynna vår lönsamhet.

Ytterligare en prisdrivande faktor är den ökade konsumtionen och hushållens växande park av elektroniska produkter.

Finansiella kontrakt
En viktig del av Elverkets verksamhet är att köpa och sälja finansiella kontrakt. De finansiella kontrakten är optioner, det vill säga en rättighet att köpa en viss vara eller tjänst till ett visst pris, vid en viss tidpunkt. I det här fallet elkontrakt.

Här använder sig bolaget av partners som prognostiserar elpriserna kvartalsvis. Bolaget har även en riskcontroller som ser till att Elverket ligger rätt i sin riskpolicy.

- För den finansiella prissäkringen jobbar vi både med långa och korta kontrakt. Det gör vi för att försäkra oss om att kunna leverera el till kunder när de binder sig för några år framåt, säger Jonas Borgardt.

Kontrakten är inte bara viktiga för att förse kunderna med el utan också för att Elverket ska ligga rätt i sin prissättning och säkra en god marginalnivå.

- En stor del av vinsten i bolaget kan komma från hur vi förhåller oss till finansiella kontrakt. Med andra ord finns det stora möjligheter att tjäna pengar på de finansiella kontrakten om man sköter sina kort rätt, fortsätter Jonas Borgardt.

Första halvåret 2008
Differensen mellan SYS- och STO-priset låg på en historisk hög nivå under maj månad. Produktionsproblem i den svenska kärnkraften och problem i kraftöverföringen mellan Sverige och Norge låg bakom de höga priserna.

Enligt bolaget ska detta ha belastat resultatet negativt med 4 miljoner kronor. Pressade försäljningsmarginaler inom Elhandel och volatila inköpspriser bidrog till det svagare resultatet.

För första halvåret blev siffrorna följande:

      • Omsättning: 169,6 Mkr (145,3) 
      • Resultat efter finansnetto: 3,6 Mkr (13,3) 
      • Vinst per aktie: 0,40 kr (1,48) 

Omsättningsökningen på 17 procent hänförs till god kundtillströmning inom Elhandel och högre prisnivåer.

Kapabla att parera riskfaktorer
Trasiga kablar och snabba väderomställningar påverkar Elverket lika mycket som något annat bolag i Elverkets position. Den långsiktiga intjäningsförmågan påverkas inte av dessa händelser, även om det är en typ av risk som ska beaktas vid beslut av investering i aktien.

- Vi har en kassako i nätverksamheten. Även om den är investeringstung utgör nätverksamheten en stabil plattform. Det gör att vi är bättre rustade för svängningar i elpriset, säger Jonas Borgardt.

Den globala finansoron sätter sina spår även på elmarknaden. Jonas Borgardt tror att efterfrågan på el kommer att minska, vilket kan påverka elpriset. De rörliga spottpriserna på el har backat och nu har även priserna på terminsmarknaden gått ned.

I morgon presenterar Elverket rapporten för det tredje kvartalet. Då får vi siffror på om en eventuell nedgång i elpriserna påverkat resultatet eller om bolaget parerat prisutvecklingen genom de finansiella kontrakten.

ADI KRILIC
[email protected]