Analysinstrumentutvecklaren Miris hade ett hyfsat första halvår 2008. Försäljningstillväxten avtog under det andra kvartalet. Men nu görs en satsning på den indiska marknaden samtidigt som mjölkskandalen i Kina gett aktualitet åt bolagets teknik.

Melaminskandalen i Kina
Enligt de senaste uppgifterna har fyra kinesiska barn avlidit och närmare 13.000 behandlas fortfarande på sjukhus i den mjölkskandal som avslöjades i Kina för ett par veckor sedan. Fler än 70 bolag inom mejeriområdet är indragna i skandalen, däribland svensk-danska Arla. 

Skandalen är inte bara en tragedi för de drabbade utan också förödande för Kinas mejeriindustri. Ett flertal länder i Asien och Afrika har som en följd av den infört importförbud för kinesiska mejeriprodukter.

Ömtålig produktionskedja som öppnar för lycksökare
Liksom i Sverige baseras de kinesiska mjölkböndernas ersättning på mjölkens innehåll, däribland protein. Melamin, som bland annat används vid framställning av plast, är rikt på kväve och kan tillsättas för att proteinhalten i mjölken ska verka högre än den egentligen är.

Kvävehalten mäts i kvalitetskontrollerna för att bestämma proteinhalten. De kinesiska mejerierna har laboratorier, men det går inte att med nuvarande rutinmässiga metoder mäta inslaget av främmande ämnen som melamin vid mejerierna. Mjölken har vid det laget redan passerat uppsamlings- och kylcentralerna och är alltför utspädd.  

Miris grundare Lars-Ove Sjaunja menar att kontrollerna måste flyttas ut till uppsamlingscentralerna för att man ska kunna stoppa främmande ämnen från att komma in i produktionskedjan. De kinesiska myndigheterna är inne på samma linje och har pekat ut dessa som ansvariga för melaminskandalen.

Vid sidan av de kylda mejeriprodukterna framställs i Kina även stora mängder mjölkpulver. Produkten är enklare att distribuera och exportera. Men pulvret innebär utmaningar för såväl betalnings- som produktionssystemet:

- När saker torkas, koncentreras innehållet. Några procent protein i mjölken blir flera tiotals procent proteininnehåll. Detsamma gäller det tillsatta melaminet, säger Lars-Ove Sjaunja och påpekar att pulvertillverkningen även innebär ytterligare ett steg där saker kan tillsättas.

Skolmjölksprogram på kinesiska
Den kinesiska staten har infört ett direktiv liknande det tidigare svenska skolmjölksprogrammet. Målsättningen är att alla kinesiska barn ska dricka en halv liter mjölk om dagen. Det handlar om närmare 200 miljoner barn och en ung mejerinäring som växt fram på mindre än 20 år.

En stor del av mjölken produceras i Mongoliet och fraktas lång väg till de tätbefolkade områdena längs Kinas östkust. Produktionskedjan har växt fram med amerikansk stordrift som förebild.

Ett relevant mätinstrument på 4 -5 månader
Miris för sedan tidigare samtal med kinesiska distributörer och har levererat ett flertal instrument till landet. Bolaget menar att det kan erbjuda en produkt som når långt ned i produktionskedjan. Därför kan det utgöra ett viktigt verktyg för att hindra manipulerad mjölk från att komma in i systemet.

- Vi har sagt till våra kinesiska vänner att vi på 4 - 5 månader kan ta fram en maskin som mäter melamin, om intresset finns. Vi behöver bara utöka vår apparat med en annan mätcell, berättar Tony Malmström.

Förnyad satsning på Indien
Miris genomför nu en förnyad satsning på Indien, världens största mjölkproducent. Genom landets 90.000 uppsamlingscentraler passerar mer än 100 miljoner ton mjölk varje år.

Satsningen omfattar en ny produktlinje, anpassad utifrån indiska förutsättningar och behov. Bolaget har inlett samtal med en indisk partner och hoppas att ett avtal ska ha nåtts innan 2009.

Målet är att nå ut till de indiska uppsamlingscentralerna. Når bolaget en procents marknadsandel handlar det om stora volymer med europeiska mått mätt.

Fusk med fett
De indiska mjölkböndernas ersättning baseras på mjölkmängd och fetthalt. Och även här finns möjligheter för lycksökare.

Hälften av den producerade mjölken kommer från buffel. Den fetare buffelmjölken kan spädas ut med vatten för att likna vanlig komjölk. Men vattnet är ofta förorenat eller av dålig kvalitet och de indiska uppsamlingscentralerna saknar utrustning att mäta vattenhalten i mjölken de tar emot.

Miris instrument kan mäta mängden vatten i mjölken och adresserar därmed ett aktuellt problem. Enligt Lars-Ove Sjaunja är fusket utbrett.

- Incitamenten är starka eftersom den fuskande bonden får dubbelt så mycket betalt för mjölken. Och i likhet med melaminproblemet handlar det om tillsatser man absolut inte vill få in i produktionskedjan. Även här handlar det om att göra kontrollerna så långt ned i kedjan som möjligt.

Decentraliserad analys
Enligt Miris är bolaget ensamt om att kunna erbjuda ett portabelt instrument med motsvarande analyskapacitet. Formatet förklaras av att instrumentet inte kräver en homogenisator (liknar en stor plåtcylinder och väger oftast ett tiotal kilogram eller mer, beQuoteds anm).

- Konkurrenternas analysapparatur är framtagen för centrala laboratorier till vilka prover ska skickas. Men det är tidskrävande och ställer höga krav på infrastrukturen eftersom proverna som skickas in måste vara analyserbara och rättvisande för att kunna ge tillförlitliga resultat, säger Tony Malmström.

Miris svar är en billigare lösning avsedd för gårdar, uppsamlingscentraler och mindre mejerier med den övergripande tanken att kontrollerna måste göras längre ned i kedjan för att kvaliteten ska kunna säkras.

- Vi menar att alla kan vinna på vår produkt, om den används på rätt sätt. Bönderna är intresserade av att få mer betalt för sin mjölk och kontroller vid uppsamlingscentralerna kan förhindra att undermålig mjölk kommer in i produktionsledet, säger Lars-Ove Sjaunja. Och väcker frågan om melaminkatastrofen kanske blir en vändpunkt för mejerinäringen:

- Kanske är skandalen den händelse som leder till ett ifrågasättande av de centrala laboratorierna?

Bröstmjölksanalysen dominerar fortfarande
Ströförsäljningen inom bröstmjölksanalys dominerar fortfarande bolagets omsättning. Enligt Tony Malmström har flera landsting budgeterat för att köpa in Miris instrument. Men köpbesluten låter vänta på sig, vilket avspeglas i bolagets rapportsiffror.

Året började bra med en rejäl omsättningsökning under det första kvartalet, något bolaget inte lyckades upprepa under det andra kvartalet. Siffrorna för det första halvåret 2008 blev följande:

      • Omsättning: 1,3 Mkr (0,3) 
      • Resultat efter finansnetto: -2,5 Mkr (-2,6) 
      • Vinst per aktie: -0,29 kr (-0,34)

Antal aktier är 8.433.750. Vid dagens kurs 4,40 kronor ger det ett börsvärde om 37 miljoner kronor.

Kostnaderna ligger kvar på en relativt konstant nivå. Utvecklingskostnaderna för de nya instrumenten inom Indiensatsningen har enligt Tony Malmström redan tagits. Han säger vidare att den fortsatta bearbetningen av sjukhus ligger inom budgetramarna.

Målet ligger fast
Miris har tidigare meddelat målet om en försäljning på 5 - 7 instrument per månad under 2008, för att nå break-even under det andra halvåret. Målet ligger fast och bolaget pekar på de intensiva satsningar som gjorts mot sjukhus i framförallt norra Europa. 

Men mot bakgrund av det första halvårets försäljningssiffror måste Miris sälja drygt 60 instrument under det andra halvåret för att nå svarta siffror för helåret 2008. Och dit bedömer vi vägen vara lite längre.

Under rådande omständigheter ser kassan ut att räcka in bit in på nästa år. Det bör ge bolaget respit att ta få upp försäljningen på bröstmjölkssidan och kanske nå ett avtal med en indisk partner.

För på avstånd hägrar marknader med enorm potential för Miris. Skulle de kinesiska myndigheterna förorda en effektiv kontroll vid landets uppsamlingscentraler, och Miris lyckas sälja instrument till en bråkdel av dessa, är det beQuoteds gissning att aktien skulle ta ett rejält glädjeskutt. 

JOHAN NYGREN
[email protected]