Kraftigt utökad känd mineraltillgång för Nordic Mines i Laiva, Finland - Guldhalten god grund för lönsamhet
Nordic Mines har uppdaterat mängden mineral i fyndigheten i Laiva i Finland. Mängden guld i mineral uppgår nu till totalt cirka 1,1 miljoner uns. I denna artikel tittar vi även närmare på de grundläggande förutsättningarna för gruvan och kalkylerna.
Högre säkerhet på guldmineral En gruvas lönsamhet är avhängigt ett antal faktorer. Viktigast är hur mycket guld som totalt finns i fyndigheten och med vilken säkerhet som beräkningarna görs.
Nordic Mines har gjort kompletterande borrningar i Laiva i Finland. Ökad täthet i borrningarna har ökat mängden "känd" mineralisering, som tidigare låg i kategorin "indikerad" mineralisering.
Företaget har nu 200.000 uns guld i känd mineraltillgång. Det är fyra gånger mer än i november 2007, då man hade 50.000 uns guld i samma kategori.
När guldet befinner sig i kategorin "känd" mineralisering fortsätter man inte att utföra ännu tätare borrningar.
För att en känd mineralisering skall få status som malm (anses ha ett bevisat ekonomiskt värde) skall däremot utrustning / infrastruktur för att bryta mineraliseringen vara kalkylerad och offererad. Dessutom skall erforderliga tillstånd vara klara.
Mer guldmineral Mängden indikerad mineraltillgång har minskat med ungefär lika mycket, från 720.000 uns guld till 570.000 uns, så det rör sig om en överflyttning från indikerad till känd mineralisering.
Borrprogrammet har samtidigt haft den positiva effekten att mängden antagen mineralisering (den lägsta graden av säkerhet) ökat från 120.000 uns till 300.000 uns, så här har mängden guld ökat.
- Under 2008 kommer vi att borra vidare för att förhoppningsvis öka mängden guld ännu mer, säger vd Michael Nilsson.
God grund för lönsamhet Men lika viktigt är vilken guldhalt som mineraliseringarna har. Det är det som bestämmer hur mycket bergmaterial som totalt måste brytas och köras igenom anrikningsverket för att utvinna guldet.
Är guldhalten för låg kostar brytningen och anrikningen för mycket för det guld som man får ut. Nordic Mines ligger nu på 2,12 gram guld per ton i den kända mineraliseringen och 2,36 gram i den indikerade.
- I de guldhalter som vi redovisat är inkluderat det gråberg som är insprängt i guldmineraliseringen, säger Michael Nilsson.
beQuoted bedömer att det är en gynnsam nivå på guldhalten med god grund för lönsamhet. Inte minst mot bakgrund av den uppgång vi haft i guldpriset, där ett uns guld för närvarande kostar klart över 900 dollar.
Rund gruva ger mindre gråberg Men fyndigheten i Laiva har flera fördelar. Den kan brytas via dagbrott och det ger lägre kostnader än underjordsbrytning.
Att bryta dagbrott kan liknas vid att göra en stor urgröpning i marken, för att komma åt malmen. En fördel är att fyndigheten i Laiva är förhållandevis cirkelformad i ytan.
Då blir det mindre gråberg att ta bort för att komma ner till malmen, jämfört med om mineraliseringen hade varit långsträckt. Det ger lägre brytkostnader och högre lönsamhet.
- Vi räknar med att behöva ta bort fyra ton gråberg för varje ton malm som vi bryter, meddelar Michael Nilsson.
Gynnsam kalkyl En gynnsam siffra bedömer beQuoted, eftersom det ger lägre diesel- och personalkostnader för entreprenadmaskiner för att forsla bort gråberget. De är normalt sett tunga kostnadsposter.
- De fyra största posterna i driftskostnaderna är elström till anrikningsverket och diesel till entreprenadmaskinerna, som båda står för cirka 20 procent av kostnaderna, samt personal och reagenser för urlakningen, säger Michael Nilsson.
Sammantaget räknar Nordic Mines med brytkostnader på 110 kronor per ton malm. Till detta kommer avskrivningar och kapitalkostnader.
Ett ton malm kan efter anrikning ge uppemot två gram guld, idag värt runt 350 kronor. Således bör en gruva kunna visa god lönsamhet.
Anrikningsverk kan försenas Men innan brytningen kan starta behövs ett anrikningsverk. Det skall kunna processa två miljoner ton malm per år. Anrikningsverket är kostnadsberäknat till drygt 500 miljoner kronor i siffror från 2007.
I gruvbranschen råder dock högkonjunktur med längre leveranstider. Att bygga ett anrikningsverk är en stor investering. Det är osäkert när anrikningsverket i Laiva kan stå klart, även om planen från början sagt under 2009.
- Förhandlingar pågår med leverantörerna. Min bedömning är dock att volymen producerad guld under år 2009 kommer att bli liten, berättar Michael Nilsson.
Ännu ingen omsättning För 2007 blev resultatet enligt följande:
• Omsättning: 0,0 Mkr (0,0) • Resultat efter finansnetto: -3,7 Mkr (-2,4) • Vinst per aktie: -0,20 kr (-0,20)
Fjärde kvartalet isolerat blev så här:
• Omsättning: 0,0 Mkr (0,0) • Resultat efter finansnetto: -0,5 Mkr (0,3) • Vinst per aktie: -0,03 kr (0,03)
Således har Nordic Mines ännu inga intäkter. Men beQuoted anser att Laiva är ett mycket intressant projekt. Enligt bolaget har det potential att bli Nordens största guldgruva.
CHRISTER JÖNSSON [email protected]
|
Marknadsplats First North |
Michael Nilsson VD Nordic Mines |
- En samstämmig bedömning i branschen är att guldpriset inte ligger på någon anmärkningsvärd hög nivå i ett historiskt perspektiv. - Nordic Mines avsikt är att producera fyra ton guld per år när Laiva-gruvan är färdig. |
|
Karta över Nordic Mines fyndigheter (klicka bilden för större bild) |
Förutom Laiva arbetar Nordic Mines med följande fyndigheter. • Tormua - guld • Kumiseva - PGE (platina, palladium, guld) • Fjälltuna - guld • Tjärgetvare - zink |
|
Senaste borrningarna har framför allt kunnat öka mängden känd mineralisering. Fyndigheten i Laiva innehåller nu cirka 3 miljoner ton känd mineraltillgång med en snitthalt på 2,12 gram. Det blir 200.000 uns. |
|
Till detta kommer 570.000 uns guld i den näst högsta kategorin indikerad mineraltillgång samt 310.000 uns guld i den tredje kategorin antagen mineraltillgång. Ett uns guld är 31,2 gram, så totalt motsvarar mängden guld i mineralisering 34 ton. Dessutom finns vissa mängder B-malm med lägre guldhalt. |
Nästa händelse 2008-05-06 Delårsrapport Q1 2008 Årsstämma 2008
Läs mer på beQuoted
Hemsida | | |