Vintern är varmare än någonsin och växthuseffekten verkar vara ett etablerat fenomen. För elhandelsbolagen är vädersvängningarna en utmaning. Här berättar Elverkets nytillträdde vd Jonas Borgardt om prisutvecklingen och hur situationen kan hanteras.

Elverket Vallentuna tjänar pengar på elhandeln
Låt oss först slå fast en gång för alla: Elverket Vallentuna har i nuläget ingen egen produktion. All el som företaget säljer, köps in via elbörsen NordPool där producenternas el prissätts och säljs.

Grunden för Elverkets verksamhet är istället att som elhandlare knyta till sig kunder på den öppna konkurrensutsatta marknaden. Verktygen för att lyckas heter kundorientering, låga interna kostnader och att vara bra på att förutspå prisförändringar.

För variationerna i priset spelar väderförändringarna stor roll:

- Efter en torr och varm sommar med höga elpriser så har nu vattenmagasinen fyllts på igen, efter den regniga hösten och vintern, berättar Jonas Borgardt för beQuoted. Idag finns det ett överskott av vatten i magasinen.

- Balansen är plus 18 TWh i vattenmagasinen och det är en hel del med tanke på att Sveriges årsförbrukning är 145 TWh. Men det kan svänga snabbt ifall det skulle knäppa till och bli kallt.

Olika inköpsmönster för fast kontra rörligt pris
Som kund kan man ha rörligt eller fast pris. Har man rörligt pris betalar man NordPools spotpris, plus Elverkets administrativa kostnader och vinstpålägg.

Har man däremot fastpris måste Elverket försöka prognostisera elförbrukningen så bra som möjligt för att i förväg kunna prissäkra in rätt mängd el.

- Vi lägger en prognos för hur mycket elektricitet som våra kunder som har fastpris skall förbruka, berättar Jonas Borgardt. I det arbetet utgår vi från hur normalanvändningen brukar se ut.

- Därefter säkrar vi leveranserna och priserna med hjälp av standardiserade finansiella instrument. Vi bedriver sedan en aktiv förvaltning av våra prissäkringsportföljer.

- Svängningarna klarar vi bra, eftersom vi har en liten organisation som snabbt kan anpassa sig till marknaden. Vi är snabba att följa förändringar, både vad avser att ändra priser och att ta nya positioner, det har vi väldigt bra system för.

Andelen fastpriskunder en indikator
Hur många som vill ha fastpris brukar variera, och enligt Jonas Borgardt fungerar det närmast som en börsindikator:

- Det fungerar på samma sätt som med räntorna på bolånemarknaden. Om många tror att botten för elpriserna är nådd så vill fler binda sina elpriser och då går andelen kunder som har fastpris upp. Om kunderna sedan tycker att elpriserna är höga när fastprisavtalen går ut så ligger de kvar med rörligt avtal i väntan på att priserna skall gå ner.

Statistik visar att kunderna som har rörligt pris hittills har betalat minst för sina elleveranser över tiden. Det är ganska logiskt. Elleverantörerna måste få viss kompensation för att bära risken att kunna förlora på fastpriskontrakten och det gör att det i längden bli dyrare med fastpris.

Elverket Vallentunas resultat bäst vid normalt väder
Elverket tjänar mest pengar när vädret är så normalt som möjligt. Är vädret varmare än väntat sjunker såväl förbrukningen som elpriserna. Då riskerar man att få ett överskott på kontrakterad såld volym som kunderna inte behöver.

Omvänt kan en kall vinter med hög elförbrukning göra att elkonsumtionen springer i höjden och att kunderna efterfrågar mer el än vad som har säkrats via terminskontrakt.

Underskottet måste då köpas in till det pris som råder på spotmarknaden. Är elpriserna då höga kan mellanskillnaden mellan spotpriset och vad fastpriskunderna betalar bli avsevärd.

- Förra året fick vi effekten att vintern var ganska normal fram till mars, då det plötsligt blev smällkallt, berättar Jonas Borgardt. Det gjorde att vi fick köpa in stora mängder el till mycket höga priser och det sänkte Elverkets resultat rejält.

Omsättningsrekord men resultatmässigt mellanår 2006
Det återstår att se vilken inverkan den hittills varma vintern haft på Elverket Vallentunas resultat.

Som vi skrev i förra artikeln om Elverket kommer 2006 att bli ett resultatmässigt mellanår (se beQuoted nyhetsbrev nr 30 2006). Per den 30 september låg resultatet efter finansnetto på 4,7 miljoner kronor jämfört med 18,6 miljoner kronor vid samma tidpunkt året innan.

Den varma hösten och vintern tyder inte på att fjärde kvartalet 2006 kan ha blivit särskilt mycket bättre än fjärde kvartalet 2005. Då uppgick resultatet efter finansnetto till 4,5 miljoner kronor.

Skulle resultatet för det fjärde kvartalet bli oförändrat, blir helårsresultatet 9,2 miljoner kronor efter finansnetto. Under 2005 blev motsvarande siffra 23,1 miljoner kronor.

På försäljningssidan ser det dock ljusare ut. Det mesta pekar på att försäljningen 2006 kommer att slå nytt rekord. Den bör hamna en bit över 300 miljoner kronor. Under 2005, som är det hittills starkaste året, uppgick försäljningen till 270 miljoner kronor. Bokslutskommunikén kommer den 22 februari.

CHRISTER JÖNSSON
[email protected]